John Lautner, provocerande arkitekt

Ännu en i raden av SVT-dokumentärer om så kallade "provocerande" arkitekter som är kända och hyllade enbart på grund av att de kallas "provocerande". För tydligen är det något bra att vara "provocerande" särskilt inom arkitektur och konst (dock har någon aldrig förklarat varför). Men är det verkligen så att de verkligen var/är "provocerande" eller är det bara något som modernister vill vara och kalla sina fränder? En plattityd månne!? Något som blir sant för att det upprepas hela tiden. För hur många människor blir egentligen "provocerade" av så kallad "provocerande" arkitektur?

Det verkar snarare som om det värsta som skulle kunna drabba både arkitekter och folk i allmänhet är klassicistisk arkitektur som anses "förlegad" ord som "vi måste också få sätta våra avtryck" "det där var snyggt för 100 år sedan men inte nu" osv används flitigt. Så det är egentligen den klassicistiska arkitekturen som provocerar folk. Men den kallas inte för provocerande!?

En liten reflektion.

Domedagsprofetia

Visserligen är Stockholm redan nu halvt förstörd av diverse klåfingriga idioter. Detta borde dock inte rättfärdiga ytterligare idiotiska ingrepp. Tyvärr verkar idioterna, med noll respekt för kultur, estetik, värme och humanitet fortsatt ha ett stort inflytande. Tyvärr ser jag ingen ljusning, det skrämmer mig. Stockholm sållar sig antagligen till slut till den långa raden av förlorade städer. Hoppet är det sista som överger en dock.

En sak som är påfallande vanlig är att många blandar ihop korten i sådana här diskussioner. För att förtydliga än en gång, bara för att man inte vill se en massa känslokalla och menlösa fasader stirra mot en så betyder det inte att man

1. "Vill att allting ska vara som det alltid har varit"

2. "Vill att det inte ska byggas någonting nytt" och

3. Man är EJ heller så kallad "bakåtsträvare" på grund av denna inställning.

Tvärtom jag vill att det skall byggas (mycket). Jag vill att saker och ting skall utvecklas. Men om det som var innan är påfallande bättre än det som kom efter så innebär det INTE (obs!) en utveckling. Låt exemplifiera detta med att ta till exempel uttrycket "Jag är hungrig". Om regeringen helt plötsligt skulle få för sig att man istället för frasen "Jag är hungrig" skulle ge ifrån sig ett läte i stil med: "öhhhh hhhöhö uhhhhhhhhhhh" så är det INTE (obs!) en utveckling av språket. Ej heller är man "bakåtsträvare" om föredrar att säga "Jag är hungrig".

Problemet är INTE att det byggs, problemet är när det som byggs är fult, känslokallt och omänskligt. Man är INTE (dubbel obs) bakåtsträvare för att man föredrar kvalitet framför icke-kvalitet.

Varning!

Vad du än gör, låt inte dessa två personer komma nära ditt hem.

Bortglömda expressionistiska guldkorn.

Expressionismen är en stil som tillhör 1900-talet och brukar därför anses vara en del av den "moderna" arkitekturen. En stil som verkar ha passerat nästan obemärkt för de flesta. Det finns inte särskilt många utpräglade exempel på den och nästan alla är lokaliserade till Tyskland. Många av de exempel som brukar räknas upp som en del av stilen liknar dessutom andra mer "modernistiska" stilar som till exempel Bauhaus och ja, helt vanlig funkis. Men det finns några underbara pärlor. Som till exempel Chilehaus i Hamburg av Fritz Höger:


Tänk om den moderna arkitekturen hade tagit mer inspiration av sånt här? Helt underbart:


Och inte ens den mest inbitne post-moderne-modernistiske-modernist-isten skulle kunna hävda att det ser omodernt ut. Vilket brukar vara deras (enda) argument för att få genom vad skit som helst.

Annat exempel hämtar vi från Bremen och Böttcherstraße:







Ett exempel på en fantastisk industribyggnad är Peter Behrens AEG-hall i Berlin:


Den ser ut som schablonbilden av en industribyggnad man kan inte ta miste, det måste vara så, hjärnan skriker industribyggnad vid första anblicken. Vackert, enkelt, stilrent och funktionellt. Vem skulle komma på tanken att göra en vacker och stilren industribyggnad idag?

Det sista exemplet hämtar vi också från Berlin och Borsigturm:

Kubstaden, någon?

Är det här ett skämt? Jag hoppas det men det verkar inte så. I alla fall så väljer jag att behandla det seriöst. Tydligen har de bättre vetande(arkitekterna) bestämt att vi mindre vetande och okunniga vanligt dödliga personer vill ha lyxboende i form av kuber!? För att det passar så bra ihop med våra eh... ...fyrkantiga liv?

"HSB:s vd förklarar varför han tycker att Sandell och Sandbergs hus passar väl in i miljön." Ja och en hög hundbajs passar väl in på en kullerstensgata.

"— De gamla redarvillorna tillhör en svunnen tid. Det är klart att det som produceras idag ser annorlunda ut. Vi har valt detta förslag för att det är lekfullt och tillför något nytt." Varför? Kan någon förklara varför det måste vara så här? Bara för att man gjorde något förr så kan man absolut inte göra det nu? På engelska: "if it ain't broken don't fix it."

Och vad är det man gjorde förr egentligen? Man la ner tid på hantverk och skönhet? Vi har inte tid idag? Så måste vara vi har inte tid att lägga ner tid på sådana onödiga saker som skönhet. Nä istället så gör vi det så avskalat och icke-mässigt som möjligt och kallar det lyxigt. Perfekt! Då tjänar man både tid och pengar.

Vad är det egentligen som är så lyxigt? Det är läget såklart. Hade liknande hus legat i förorten eller i skogen hade det inte varit lika lyxigt.

Spårvagn

Det talas mycket om att lägga spårvagn i olika städer i Sverige nuförtiden. Det är såklart bra jag älskar spårvagn. Spårvagnen som i princip var utrotades på 60-talet. Då ansågs den omodern, nu anses den modern? Vad lär vi oss av detta jo att man kan inte bara kan bestämma vad som är modernt och vad som inte är modernt, utan det som är modern måste bygga på kvalitet annars kommer det snabbt att bli omodernt igen. Så åter igen spårvagnen är ett av de smidigaste och bästa sätten att ta sig fram i staden vilket är kvalitet. Dock ett litet orosmoment som förekommer i debatten är att många kommunpolitiker talar om en "modern" spårvagn med tvärbanan som förebild? Allvarligt? Tvärbanan? Tvärbanan är ingen spårvagn.

Det här är ingen spårvagn:


Det här är en spårvagn:


Det här inte heller någon spårvagn:


Det här är en spårvagn:


Vi tar det igen.

Det här är ingen spårvagn:


Det här är en spårvagn:


Är det oklart?

Den här "spårvagnen" är ful och omänsklig. Den är inte gjord för människor den är ett objekt för ett känslokallt samhälle. Ett samhälle för robotar:


Den här spårvagnen är varm och kärleksfull. Den tar en från punkt A till B och samtidigt får den en att må bra:


En målning av en spårvagn:

Lysande utsikter

Lysande utsikter är en dokumentär som häromdagen visades för publik i kanalen SVT. En dokumentär om arkitekters idéer hur vi skall få en bättre värld. Kan låta ofarligt men här får man akta sig. Jag vet inte vad som är mest befängt att arkitekter kläcker ur sig den ena verklighetsfrånvarande idéen efter den andra eller att det till och med anses ingå i arkitektyrket att förkasta verkligheten som den är och fantisera ihop något som helt enkelt inte går ihop med verkligheten. Alla dessa "nyskapande" idéer är inget annat än förortsromantik från 50-talet i nutida tappning. Mannen bakom den fruktansvärda staden Brasília, Oscar Niemeyer, erkänner helt öppet att det ligger en socialistisk agenda bakom arkitekturen och stadsplaneringen, precis som all annan modernism. Att ha en politisk agenda bakom sin arkitektur kan aldrig bli bra.

En arkitekts uppgift måste vara att ta hänsyn till världen så som den ser ut och acceptera den hur grym eller ond den än kan tyckas te sig. En arkitekts uppgift måste vara att ta hänsyn till människans natur hur grym och falsk den än kan tyckas te sig. Arkitektur skall vända sig till människan och människans behov. Varför skall en person som bortser från förutsättningar och förkastar känd kunskap ses som en "nyskapare" eller en "visionär"? Skulle en pianist som inte kan någon musikteori och bara slår helt slumpmässigt på tangenterna ses som ett musikgeni? Enligt modernismen ja.

Varför anses man som en dålig människa om man accepterar världen och människan som den är? Det är inte mitt eller ditt eller någon annans fel att naturen är grym och destruktiv? Det råkar bara vara så den är skapad.

Den största utmaningen för arkitekterna idag verkar vara att lyckas skapa något mänskligt, något varmt, något idylliskt, hemtrevligt och trivsamt. Med all den teknik som vi har tillgång till idag skulle det egentligen vara en bagatell. Men det verkar som om tekniken sätter käppar i hjulen för folk. Det verkar som om den moderna tekniken är den största bromsklossen, den som hindrar folk från att se klart. För de tror att tekniken kommer lösa våra problem. Att vi nu, bara för att vi har "hypermodern teknik" inte längre behöver ta hänsyn till mänskliga behov. Att husen, bilarna, kläderna, möblerna inte behöver vara vackra. Att maten inte behöver god. Att filmerna, musiken och litteraturen inte behöver vara bra. Att kunskap är något som ingen behöver ta hänsyn till.